Strömsund

Jag for hemifrån alldeles förtidigt på lördagsmorgonen, uppskrämd av skräckscenariot som utmålas på väderleksrapporterna nuförtiden. För 15 år sedan var det ingen som tävlade med kollegan på den andra kanalen om vem som kunde skrämma bort flest från vägarna. Ingen delade ut "klass 1 varningar" heller, det var ett fullkomligt okänt begrepp, men då man är uppväxt med folk som hade lite mer sansad syn på saker och gläfste mindre i onödan så tror man ju ibland på vad man hör. Så jag var ute i så pass god tid i det synnerligen normala föret att jag blev pömsig av väntan, och frukosten kom alldeles för tidigt i förhållande till matchen. Det är i och för sig en fördel eftersom ett blodsocker som är kört i botten är stabilt.
Till att börja med måste jag säga att ljuset i hallen är förmodligen, det bästa jag någonsin skjutit i. Den uppmärksamme läsaren drar sig nu till minnes att jag tycker allt ljus är rätt så hyfsat nuförtiden. Det kan tänkas att det tolkas som positivt, jag vill varna för det. Någon gång framöver kommer jag nog att skriva om Sävsjö. Då ska jag tolkas bokstavligt.
Jag sitter och studerar utskrifterna från megalinktavlorna och försöker komma ihåg vad som hände. Det gick nog tungt kan jag säga. 15 fina träffar och inte mer än tre 8:or i första matchen. Jag jagade nog den där siktskruven ganska bra för det är hyfsat runda träffbilder. Policyn har varit att bara missa ett skott åt gången, så tar det åt höger så ratta åt vänster direkt istället för att missa igen. Jag börjar få så pass känsla för det här att jag vet när jag föser iväg dem, då kan man tänka så, annars brukar jag gärna vilja vara säker på jag kommer att bomma igen, vilket kollas empiriskt om man inte är hundra på vad man sysslar med.
Det flöt på ganska stabilt och toppade med 98 på slutet. Slutade på 571 och Janne kändes lite nöjd. Det var länge sedan han gick över 570.
Jag har lite ont om finammo så match nummer 2 gick med tyngre kula. Jag brukar tycka att det är svårare att skjuta med dem. Men trötthet, speciellt i ögonen, och tilltagande spasmer är huvudsakligen skälet till att det rasade ner på 559. Nu började jag se hur luften mellan kornet och tavlan krökte sig. Men det var skarpa kontraster för det mesta. Ingen tydlig förändring i astigmatism och bara lindrig aberration ibland. Fem stycken 8:or är helt under isen men å andra sidan ganska normalt nuförtiden.
DET BLEV INGEN LASANGE. Men det blev palt! Jag gick i djup paltkoma omgående efter endast ett ringa intag. Det är åldern. Man klarar ingenting längre. Tänk på all palt jag var tvungen att lämna oäten. Snyft...
Men jag har palt med mig hem till frysen.
Paltfrukost på söndag. Stekt och stuvad. Men inte för mycket med tanke på blodsockret. Hade långa skov då det kändes lätt att skjuta. Jag behövde inte jobba lika hårt som dagen före och tokspasmerna var nästan helt frånvarande. Gled bara ut emellanåt och gjorde någon enstaka skit avfyring ibland. Bara en 8:a och 19 innertior. Det brukar betyda ganska exakt 580, men jag var lite kass i början innan det tog sig. Jag tror inte jag behövde skruva i fjärde, vet att jag inte gjorde det sedan. Jag kom upp rätt i kolvtemp och tassen sög fast som herpes och jag såg kulorna hela vägen in i tian. Förutom de fyra som jag föste iväg med taskiga avfyringar i 5:e. Slutade med 99 - 96 - 100, och grunnar därefter på varför jag aldrig gör mina 30 sista provskott som provskott. 576.
Rätt svar är ju att jag är rädd för tiden och tröttheten. Jag laddar med kexchoklad och tunga kulor inför match 2. Och plötsligt har man tappat greppet totalt igen. Första och fjärde serierna var riktiga katastrofer. Andra och tredje var iallafall 95:or. Mejseln gick varm. Den stabila känslan infann sig igen i de två sista  men även trötthet. Så jag drog ut för många som jag inte kan skylla på ögat för och det slutade på 566. Nitton innertior där också. Sex stycken 8:or och en sjua.
Det känns faktiskt rätt okej. Verkar gå uppåt. Tempen också. Har en fet förkylning i antågande. Jag skulle ha tillbringat kommande vecka i Oslo, med de tvenne Hembre etc. men......
Jag tror jag har mina hörselskydd i Östhammar?
Nu är det tisdag och jag har äntligen en uppkoppling så att det går att skicka. - FELIA - Fan.