Jag har av outgrundlig anledning inte kunnat komma åt bloggen på ett tag men nu går det igen, så jag är tillbaka. Jag är tillbaka i Sverige också. Småskönt på sätt och vis men mest bara otäckt. Fimbulvintern rasar ohämmat mot min stuga och spisen brinner så det går inte att vara inomhus heller. Morgonfysen blir hårt lidande av min motvilja mot skitväder, men jag tror jag ansträngde mig så det räcker för ett tag när jag pulsade ut med tavlan i midjedjup snö i förrgår på 300 metersbanan i Sveg. Ganska precis 50 meter ut, jag har riktmärke på en tall bredvid, och det stämmer med hur kikaren är inställd, och det är fortfarande skitsvårt så det duger åt mig.
Nära 400 skott har lossats med fripistol de senaste 3 dagarna och det har gått så illa att jag har dammat av Toz 35:an igen och märkt att jag skjuter bättre med den. Jag ser till och med riktmedlen bättre på den. Det är samma kornbredd och pardinisiktblad på tozen också. Jag begriper intet av detta. Ska man nämna några siffror så är det mellan 95 och 75 per serie. Skulle tro att 9,2 ungefär är den valör per skott som jag gör oftast. Vita skott händer. Men det var något färre av dem idag trots ganska hård vind.
Jag provade lite snabb också i går, men det behövs ju så mycket kläder så man är klart hämmad. Det blev 8 provserier innan jag hade töjt ut munderingen så det blev någon fart på lyftet, men sen gick det rätt så hyfsat. Sköt en match och slutade på 551 med förhållandevis dåliga 8 sek. serier.
Hemma på gården har det hänt grejer. Grannen har avverkat bakom min vedbod så nu har jag skarpt motljus på luftpistolbanan och tavlorna i skugga när jag plågar mig igenom morgonpasset. Jag orkar med att se hyfsat i 2 serier, så det blir halvkrassligt det också, för på 20 skott har jag inte slutat med darrningarna än. Ligger på 570 i snitt.
Så ingenting är något att hurra för. Eller så kan man hurra för ingenting. Bon tir, som fransken säger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar