IWK Munchen.

Hejsan!
Tränaren har semester och hon bor skitflott, badrock och esspressomaskin på rummet.Naturligtvis är det långt till banan, först är det nästan 2 km att gå innan vi tar tåget till Unterschleissheim, vidare med buss 219 till Hochbruch. Sedan går vi genom snålblåsten som är ovanligt skitkall för att vara så här års, i drygt 2 km till. Det här gör vi varje dag nu när googelmaps ignoreras, den hade oss på sightseeing första dagen så det blev nog 3,5 km i onödan.
På banan är ventilationen lika jäkla undermålig som tidigare. Däremot har det hänt något med ljuset, vet inte vad men jag tror inte det är lika mörkt som tidigare.
Jag är här på träning, och för att fräscha upp matchvanan. I första matchen blev jag tempotorsk, nästan lite väntat. Jag har försökt hugga upp ritualen i mindre bitar, utkristallisera momenten tydligare, i avsikt att noggrannare kunna identifiera avsteg. Och få fler sammanhängande skeenden för att skapa en tydligare rytm och en naturligare automatik.
Det här gick ju naturligtvis långsamt nog utan att jag också gick och fick disciplin. Meningen var ju också att det skulle pirra lite nerver i magen, det är ju tunga snubbar här, men det gick inte. Taskig stillahållning hade jag ändå. Som nervhärdning var det sämre än tänkt men jag var tvungen att ta ner ofta. Det tog tid.
20 sista gick på 9 min. Min lekamen var inte beredd på det pådraget. 561. 20 under finalgräns.
 Dag 2. Tidigt skjutlag. Inte lika varmt och syrefritt i hallen. Såg sämre och fick ont i ryggen, massor med knepiga spänningar, men jag komprimerade ritualen, lät delmomenten kugga i varandra och skjöt mycket mer rytmiskt än dag 1. Hade tid att gå ut och andas 3 gånger och hade ändå hela 3 minuter matchtid kvar när jag var färdig. Jag läser allt inom 9.6 mycket väl. Har ingen aning om det som är sämre, därför säger jag " 1 perfekt 8 i varje serie". 567. Fick smörj av Nilsson som äntligen tog sig tid att sikta och gjorde 577. Pärra har gjort 2 anständiga matcher på låga 70 också. 581 var finalgräns idag också.

Kulakov kantrar puffran så kornet skulle trilla av om det inte vore fastskruvat. Han kantrar huvudet åt andra hållet tills örat tar emot axeln. Han står i 15 sekunder i riktområdet. Han gör 587.

Kroaten bredvid mig ruskar på huvudet och suckar. Han viker ner skärmen för att slippa se eländet. Han avfyrar som om han grundstryker lockpanel. Jag ser att han slutar med en 10.9, så lyser han upp."stackare som blir glad för så lite" tänker jag. När jag är klar kikar jag. 579.

Hemåt i morgon. Då blir det fys. Ska skaffa en kondis igen. Hela fjolåret försvann i förkylningar och resor/tävlingar så kondisen blev lidande. Har det kommit lite mer snö nu så ska det kanske gå att åka skidor, vilket temporärt är förödande för duellyftet, men...så ska jag masa mig till badhuset för nervhärdande näradödenupplevelser.
DM i luft härnäst. De hotar med snabb i Frövi-Lindesberg, det går kanske in i schemat.