Jag var i Arvidsjaur i veckan och körde ett pass med luftpistolen, ensam i hallen sedan Leif som släppte in mig gått över till 25m-banan. Så ostörd kunde jag fila på grundteknik och optik. Gick vilse på vägen ut. Smög i mörklagda utrymmen, livrädd för att sätt igång något larm. Såg kök och kylskåp så det var ju ingen fara för livet, men ändock prekärt. Jag lägger det på mentalträning.
I Malå försvann ett tänkt träningspass i omständigheter. Vi kom dit på kvällen och fann att avloppet var översvämmat. Äckligt på riktigt.
Vi hade tänkt äta och somna, jag och Matte, Men det blev 5 timmars arbete innan vi insåg att det var bara att kalla på slambilen. Den kom vid lunchtid och gjorde processen kort med snusket. Så var det ju bara att desinficera lyan. Jag lägger incidenten på lika delar fys och mentalt. Jag sprang iväg och sköt 30 skott på 9 minuter medan Matte blev lite fördröjd på jobbet. Jag skulle ju ändå köpa semlor. Skjutningen gick "sådär", och semlorna smakade annorlunda.
Lite efter i tidsschemat kom vi så hem och kunde sova i några timmar innan vi for ner till Älvdalen för DM:et.
Var lite rädd att vägen över Lillhärdal kunde ha drevat igen för det snöade hemma, och den vägen är inte högprioriterad då det gäller plogningen, men den var fin, och vägarbetena var äntligen färdiga, så vi var nästan först på plats trots en vilsekörning mitt i byn. Det var ju ett helt år sedan sist.
Match 1, DM:et gick normalkasst. En åtta i varje serie och därtill en sjua i någon. Mycket bra belysning på rätt ställen i hallen. Jag provade att köra utan filter och tyckte att jag såg bra, men luften var mycket torr så det sved bra i ögonen redan i tredje serien. Många avfyringar som aldrig kom. Men det går bättre. För några år sedan small det aldrig på träning heller. 1 timme och 16 minuter tog det. 94.94.97.93.95.95. 568 och som det brukar gå när man skvätter åttor.
Match 2, utfyllnad medan jag väntar på resultaten från skjutlag 2 gick bättre. Öppet spjäll. Blåfilter på. Ögondroppar i. I reverserad ordning. Störd blev jag på tavelhämtargubben. Störd blev jag på Matte som tror att jag ska förstå hennes viftande. Hon tränar på nonverbal coaching och jag är skapligt närsynt.
( Optikern i Hannover sa " Det finns ingen på den här banan som ser pricken lika suddigt som du"). ( Fan! jag är ju blind!). (YESS! jag har något att skylla på).
Jag tycker av någon ogrundad anledning att det går illa i början, men jag har ingen koll på resultatet. Har bara ordning på vilket håll det styr iväg mot och rattar därefter. Sidledes då. Skiter i höjd. Räknar med att det blir många missar i höjd då pricken är så suddig att det är svårt att hålla rätt. Men det smäller fortare och jag har tid med raster. Och jag skvätter bara ut två åttor. Går förbi resultattavlan. Naturligtvis. Och har därefter full koll på matematiken. En timme och 6 minuter. 97.94.97.96.96.98. Årsbäst i Sverige och ett par skutt på rankinglistan.
Jack kom ner från hyllan och sa grattis. Efter det tror jag semlorna har blivit bättre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar